Kl 22.40

G'Day Sweden

Nu kommer det en liten uppdatering från Fraser Island.

Fraser Island:
Världens största sandö en kombinationa av sand, långa stränder, vackra sjöar, regnskog och ännu mera sand.
 
Vi kom först med Grey Houndbussen till Rainbow Beach där vi bodde i två nätter. Dingos var ett väldigt trevligt hostel med gratis pannkaksfrukost varje morgon.
Dagen innan vi skulle åka ut till Fraser hade vi ett möte där vi delades in i grupper. Vi hamnade i en väldigt bra grupp så det var kul. Det var vi, 5 tyskar, 2 engelskmän och en canadensiska.
Det vi skulle ge oss ut på var en self-drive safari i tre dagar. Vi var 11 personer som skulle åka i en jeep, sova i tält, laga mat på gasspis och kissa i skogen. Sammanlagt åkte 4 jeepar ut tillsammans tidigt på morgonen efter att vi hade packat bilarna. Vi började vår resa med att köra fast i sanden så bättre start kunde vi ju fått.

Vi blev iaf proffs på att putta loss bilar.

Efter att vi tagit oss loss och åkt över med färjan åkte vi mot Lake McKenzie. Vägen dit var verkligen hemsk och vi flög upp och ner dä bak i bilen. Det går inte riktigt att beskriva hålen i vägen, men på filmerna jag gjorde så både syns och hörs det hur hemskt de var :P
Carmen och Sara mitt i ett hopp :)



Plöstligt när vi kör där börjar det komma vätska längs med fönstrena. Först trodde vi det börjat regna, men sen när vinlukten också kom förstod vi att det måste vara vin som forsar läng med fönstrena. Det visar sig att vår kylbox har vält och en goonopåse har krossats rakt i min väska, mindre kul.. Emma passar på att rädda det sista av vinet iaf :P, och sen hittar vi lite ölbrukar längs med vägen också. Tur att vi hade tur att vi hade iaf 30 liter med oss ;)

När vi ska hem från Lake McKenzie kör vi fast för andra gången. Denna gången krävs det massor med hjälp innan vi kommer loss eftersom vi fastnat i rampen. Det kan vara här som fjädern och handbromsen går sönder :O. Tillsist så lyckas vi ändå ta oss loss och kan fortsätta mot den tänkta campingplatsen.
  
Lake McKenzie var väldigt fin.
Jag, Sara och Emma. Inte helt oväntat så har vi James och Tom i bakgrunden :)

Efter en sen middag blir det party. Vi campar tillsammans med dom andra bilarna så sammanlagt är vi 44 personer som tältar tillsammans vid stranden. Redan ganska tidigt börjar dingosarna stryka runt lägret. En av dom promenerade t o m in bland tälten och jag kunde gå väldiigt nära.

På dag nr 2 fick jag köra( man skulle egentligen vara 21 år) och det var galet kul :). Full fart på stranden, strålande sol och vatten sprutand runt hjulen!


På vägen mot Indian Head stannar vi till vid Maheno Shipwreck och våra kära engelskmän hjälper som vanligt till i bakrgrunden!



Team Sweden skötte körningen sista dagen och jag fick göra en skogskörning också vilket var väldigt häftigt. Grupp D var verkligen ett härligt gäng :)
  
Här sitter vi och äter frukost ovanför Lake Wabby på morgonen innan vi ska börja köra tillbaka.

Omelett Team Sweden :)


Fraser Island var verkligen ett äventyr. Vi sov i tält som läckte in vatten när det regnade en natt. Vi hade varken kudde eller liggunderlag. Toalett grävde vi oss ute i skogen och diskade gjorde vi med sand och vatten :). Nätterna var så himla häftiga. Månen var helt borta så tusentals stjärnor lös jättestarkt. Det var väldigt fint och nästan alla gick ner på stranden och la sig. Jag fick lära mig alla stjärntecknen på tyska med, ganska likt svenskan faktiskt.
Körningen sista dagen var ganska galen och när vi skulle hinna till färja och det blev mer eller mindre en nära döden upplevelse. Han som körde var allt annat än nykter, men gjorde ett väldigt bra jobb. På Inland track fick man köra i 30 km/h och där for vi fram i 65 km/h. Snacka om att man var ganska skakis när vi väl kom fram i samma minut som färjan skulle gå. Tur att jag satt i framsätet, kan tänka mig att det var ännu värre där bak.
Jag är inte så säker på att jag skulle göra om Fraser men det kommer definitivt vara en av dom bästa minnena från Australien. Får ta det lungt med spänningen nu ett tag framöver också.

Nu ska jag ta och sova. I övermorgon åker jag och Petter till Nya Zeeland. Måste packa och sånt imorgon, men just nu känns det faktiskt inte alls som att jag ska iväg. Man har blivit så van att resa att det inte blir så speciellt. På eftermiddahgen sen är vi bjudna på middag hos Marie och Steven vilket ska bli kul.
Jag kommer tillbaka till Australien runt lucia och sen firaras det jul i Byron Bay med Sara och Johan. Emma åker ju hem den 21 dec :(.. Nyår firas kanske i Melbourn som planen ser ut nu. Sensation White är där då, så kanske blir en biljett dit :)